shanghainights

Plötsligt en dag när jag åker subway ringer min gode vän Antony upp mig, full av gapskratt. "JOHN I JUST SAW U ON TV!!" Då slog det mig att jag faktiskt blev intervjuad på gatan häromveckan vad jag tyckte om shanghais tunnelbanesystem, men inte hade jag trott att jag faktiskt skulle bli utvald att vara med i TV!

Eva såg också inslaget och filmade med sin kamera, så nu kan ni också få se mig på shanghainesisk tv. ^^ Kanalen heter ICS (I See Shanghai), kanal för utlänningar.

Haha, min engelska är 100 gånger värre än vanligt i videon bara så ni vet. :P


Original Video - More videos at TinyPic

Igår återvände jag till G+. Bara det faktum att jag inte behövde hänga in några ytterkläder i cloakroom senaste gången jag var där vittnar om att det var ett rejält tag sedan. För några veckor sedan fick jag en uppenbarelse om att jag borde lägga clubbing på hyllan, eller åtminstone ta ett break - mycket beroende på att man blivit så van vid atmosfären och folket. För mycket upprepning, helt enkelt. Men det är nog inte hela sanningen. Sjukdom och trötthet i samband med frostig vinterkyla har definitivt haft inverkan på min mentala och fysiska lust till clubbing. Det har inte blivit av helt enkelt, inte till samma intensiva och impulsiva partygrad som rådde under det tidiga förra halvåret. Nu när man återigen är fullt frisk och har ledigt i nästan 7 veckor kommer dock suget tillbaka. Visst har suget funnits hela tiden, och visst har man festat under vintern med men.... men igår kändes det verkligen som att det blev på riktigt igen. När man återvände till G+ blev det som gamla tider igen. Liksom på riktigt igen.




Se originalklippet på Tinypic.com

Idag, tisdag, är en mycket speciell dag! Idag var min sista examen på universitetet för terminen, och nu är jag ledig ända fram till den 8e mars innan helvetet brakar loss på nytt! Anledningen till att vi har ledigt så länge under hela februari beror rätt och slätt på att det kinesiska nyåret är nu snart, och det är typ den största och viktigaste  högtiden i världshistorien - enligt kineserna själva.
Final exams var mycket svårare än mid-term exams, och denna gången tror jag att jag bara får "hai keyi" istället för "henhao". :( Men inte hänga läpp för det!

Idag har jag fått ett mycket ärofyllt och roligt uppdrag. Veronica i min klass ska utnyttja den lediga månaden med att ta en tripp till Huangzhou, så då ska jag passa hennes kanin Coco! Buren står nu i vårt vardagsrum här på Xin Geng Lu, och han äter som en häst vill jag lova. Har inte tagit hand om en kanin sen jag var liten, då syrran fick en kanin hon döpte till Plutten eftersom han var så liten o söt (ironiskt nog, när Plutten växte upp blev han den fetaste kaninen på Tjörn).

Tog snabbt ett par bilder på Coco med min darriga mobilkamera. Hans bur har nu stått i vår lägenhet i knappt en halvtimma, men han verkar redan känna sig som hemma! Vi får följa hans liv med fortsatt intresse.

Det tog inte lång tid förrän Coco började smaska i sig våra uteväxter.

2010 har knappt börjat men jag har redan stött på årets största garv (hittills, då). Det visade sig nämligen så att när vi en helt vanlig lördagskväll skulle dra in på Club VIP Room möttes vi av en högst ovanlig skylt vid ingången.

Jag menar, visst är det bra att skylta med sina drinkdeals och öppenbar-erbjudanden så folk kan SE DEM, men vafan.... VAD har nya storfilmen AVATAR med alkohol att göra??



Ja, fråga inte mig. Fråga Club VIP room. Klubben som för övrigt hade kassa drinkar hade möjligtvis kunnat göra något coolt av detta men icke sa nicke. Skylten bara stod där helt utan anledning. Trots att det kanske hade smakat gott med en "Sex on Pandora".

Jaa... då har ett halvår i Shanghai swishat förbi fortare än jag hade kunnat ana. Öl och ris har blivit daglig vana. Så många upplevelser, så mycket kul, så många möten, så mycket att berätta om. Även om jag hade en liten jobbig period under slutet på november-december med förskylning, feber och hosta (hostan ja!!!!) så är det ju knappast det jag vill minnas och kommer att minnas av mitt halvår här.

Min kinesiska har blivit snäppet bättre. Även om det ibland känns som om man är sämst i klassen märker man när man är ute att man faktiskt kan säga en hel del till kineserna. Och man hör vad de säger. Kan tjuvlyssna på tunnelbannan. Mmhmm. Snart får de tänka sig för vad de säger när jag kliver på tåget. ;P

Hade också en väldigt bra och mysig jul samt ett fantastiskt nyår, mycket tack vare att vi fått besök av hela 5 svenskar i lägenheten under decemberfirandet. Syrran, hennes kompis Annika, Anders och Maria samt deras 5-åriga dotter Ellen gjorde stämningen dubbelt så bra om inte mer! Idag när jag skriver detta blogginlägg har de dock blivit utsparkade från landet... nä, jag bara skoja. :P Däremot har de faktiskt åkt hem igen, för man kan ju inte stanna i Shanghai för alltid, hur roligt det än är.

Men jag kan inte åka hem... för jag är redan hemma. Tror jag i alla fall.

En video jag glömt lägga upp. Från japsen Tuckers dunderspektakulära enmansshow på The Shelter 27/11 2009. ;)

Se originalklippet på Tinypic.com